Jag tänker sluta...

Jag ska sluta dricka kaffe. Jag mår bara förjävligt av det. Dricker jag det på morgonen mår jag illa på bussen till skolan och svettas hela dagen och känner mig så äcklig att jag måste hem efter lunch. Skitkaffe. Andra gånger blir jag bara helt stissig av det och kan inte fokusera på en sak, så jag kan inte göra någonting vettigt under koffeinkicken. Andra gånger kan jag bara inte sova. Det är få gånger som jag får ut någonting positivt av kaffe annat än när det agerar sällskapsdryck.

Jag tänker sluta använda datorer. Det äter upp så otroligt mycket dötid. Två tredjedelar av tiden man sitter vid datorn gör man inte annat än väntar på någonting annat. Den resterande tredjedelen utgörs av att spela spel, slösurfa, chatta et cetera... Säg också att jag sitter vid en dator åtta timmar om dagen. Dessutom låter den förjävligt och det blir skitvarmt i rummet och mina blommor dör. Jag brukar stänga av TV:n i bakgrunden för att den låter för mycket, och kvar är det dova ljudet av fläktarna från datorn. Och det låter bara så jävla irriterande mycket.

Har man saker att göra en dag så blir det inte mycket vaken tid kvar efter de åtta timmarna man i snitt spenderar vid en dator. Säg också att det är en helgdag då jag sitter där alla dygnets vakna timmar i brist på annat. Det går bara inte. Fyfan.

Jag har sagt att jag tänker sluta styra upp saker hela tiden. Grejen är att jag är den enda som någonsin styr upp någonting, och världen behöver en ledare. Därför tänker jag inte sluta skapa, styra, ställa et cetera. Ni behöver mig lika mycket som jag behöver er, like it or not.

Nu jävlar ska jag.. ja, vad då? Jag är för koffeinbeskjuten för att kunna sova, och för full av ångest för att åstadkomma någonting vettigt, så jag är precis som så många gånger förut fast i ingenmanslandets underbara paralys. Och där lär jag bli kvar om inte den linjelika vägen jag följer ej tar en sväng åt ett annat håll inom en jävligt snar framtid.

Dra åt helvete!