Gauss, Cauchy, Stokes...

Ja, vad säger man? Motivationen till studier är noll komma noll noll noll just nu. För tillfället läser jag en kurs i matematisk analys som behandlar kurvintegraler, ytintegraler och serier. Detta är ingenting det allra minsta svårt, och faktum är att det är ganska roligt att pyssla med. Nu var det så att efter halva terminen drog denna kurs igång, och detta ungefär samtidigt som jag förlorade all motivation för det här året. Detta genererade i att jag inte orkade med den halvpretentiösa starten på kursen som jag önskade och är kapabel till. Kursen i sig är som jag sa inte speciellt svår, det handlar mycket om att förstå rent geometriskt vad tusan det är man sysslar med. Själv började jag bläddra igenom böckerna för en dryg vecka sedan, och sedan dess jag gjort en del gamla tentor. Allt är verkligen enkelt, bara det att det är så oerhört tråkigt utan motivationen. Vi har en obligatorisk bevisdel av diverse satser, och det är jätteenkla bevis, men jag orkar bara inte lära mig dem helt och hållet. Jag är verkligen heltrött på den här kursen.

Våra föreläsare är för övrigt en starkt bidragande orsak till förlusten av intresse. Bägge är insnöade på sina respektive områden, och ingen gör egentligen någonting som relaterar det allra minsta till kursen. Föreläsningarna är med andra ord total slöseri med tid. Lusten att då läsa i boken är inte heller särskilt stor, vilket gör att man inte har några särskilda frågor att ställa till föreläsaren.

Det som grämer mig allra mest är att jag utan något avsevärd ansträngning skulle kunna få A på kursen, om jag satte mig ner och verkligen finslipade allting från och med nu. Men jag orkar verkligen inte. Jag tittar på en övningstenta, och vet ungefär hur jag ska göra. Jag vet alla steg i lösningsalgoritmerna. Det är så himla synd att betygen blir så oerhört lidande när man förlorar motivationen.

Äsch, bara skitsnack. Jag ska sova nu. Ajöss och tack för krillen.